Yrkena som gör oss sjuka av stress

Är du kvinna, mellan 30 och 39 år, arbetar inom vård, omsorg eller annat socialt yrke med många kontaktytor?

Då löper du högst risk att drabbas av utmattningssyndrom eller någon annan psykiatrisk diagnos till följd av svår stress, visar en rapport från Försäkringskassan.

Vad är det då som får oss att må så dåligt på jobbet att vi blir sjuka?

Text: Ulrika Lidbo

Lisa Björk, som forskar inom arbetsmiljö och psykisk hälsa på Institutet för stressmedicin, säger så här:

– I dag finns ett krav på mätbarhet och standardisering, där verksamheten mäts utifrån mål och resultaträkningar. Men i kontaktyrken – som skola, vård och omsorg – finns också emotionella krav, och det är väldigt svårt att prissätta vårdande arbete.

Högre krav

Emotionella krav, menar Lisa Björk, innebär till exempel att man måste vara flexibel och kunna anpassa sig till patienten eller eleven i stunden, hantera svåra känslor och konflikter.

Utöver det yrke man är utbildad i och anställd att utföra, finns i dag allt högre krav på administrativa sysslor. Något som många gånger leder till frustration, enligt Lisa Björk:

– Att ha tid för kärnuppdraget är viktigt, man vill inte ägna sig åt administration och dokumentation, man vill träffa patienter och vårda dem, säger hon.

Vår tids fokus på kvalitetsindex, kostnadseffektivitet och så vidare, verkar alltså spela en betydande roll vad gäller de höga sjuktalen inom stressrelaterad psykisk ohälsa – det gäller även inom de akademiska kontaktyrkena, till exempel läkare, psykolog och präst.

Också inom tjänstemannasektorn finns yrken med hög risk för sjukskrivning, så som piloter, tågmästare, präster, callcenterverksamhet, veterinär, kriminalvårdare och poliser.

Risk för att påbörja sjukfall efter yrke

Procentuell risk för att påbörja sjukfall efter yrke. Till exempel är prästernas risk för sjukskrivning i psykiatrisk diagnos 42 procent högre än genomsnittsrisken för alla yrken på arbetsmarknaden.

Källa: Försäkringskassan: Socialförsäkringsrapport 2014:4

Även Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, ser ett samband mellan sjuktalen på grund av psykisk ohälsa, i synnerhet bland kvinnor, och vår tids snäva fokus på mätbarhet.

– Vi kan se en syftesförskjutning där det blir viktigare att säga – eller snarare skriva ner – att man gör något, än själva görandet. Om man bara ser de mätbara arbetsuppgifterna blir man blind för de omätbara, säger hon.

Kan för stort fokus på rapporteringar, betyg och kvalitetsindex göra oss sjuka?

– Ja, när de hindrar oss från att göra det vi uppfattar som viktigt, vilket ofta är kärnverksamhetens själva syfte, säger Jonna Bornemark och fortsätter:

– Pappersarbetet gör oss sjuka när det håller undersköterskan borta från de äldre och läraren borta från eleven. Det kallas etisk stress och innebär att man tvingas lägga energin på något annat än det som egentligen är centralt i yrket, många gånger det mellanmänskliga.

Men det finns en mottrend mot mäthysterin. Försök görs med mer tillitsbaserad styrning och metoder för att öka omdömeskunskap.

– Det finns ingen motsättning mellan att mäta och ge mer utrymme för omdöme, den viktiga frågan är att inte låta mätandet kväva omdömet – det är det vi mår dåligt av i dag, säger Jonna Bornemark.

Chefer behöver stöd

Så vad behövs för att stoppa den nedåtgående spiralen?

Lisa Björk på Institutet för stressmedicin menar att det dels är en resursfråga – kraven på välfärden ökar samtidigt som resurserna minskar. Men det behövs också större kompetens kring organisatoriska och strukturella frågor i en arbetsmiljö.

– Åtgärder som friskkort, meditation och kurser i stresshantering finns det gott om, men chefer kan behöva stöd i ledarskap, schemaläggning och hur man organiserar verksamheten på bästa sätt för att uppfylla målen, säger hon.

Lisa Björk poängterar också att det inte finns någon standardiserad lösning på vilka åtgärder som krävs för att komma tillrätta med bristfällig psykosocial arbetsmiljö, varje arbetsplats har sina utmaningar.

Men är det inte lättare sagt än gjort att som individ komma undan kraven på mätbarhet – att vägra inrätta sig i ledet, utan att få sparken?

Jonna Bornemark uppmanar oss att bygga allianser och hitta andra som också vill prata om utrymme för omdöme.

– Prata med chefen och ledning. Och om det inte finns några vägar framåt, fundera över vilket utrymme du har för att använda och odla ditt omdöme. Mår du dåligt av att det är helt undanträngt, fundera på om det finns andra arbetsplatser.

Fotnot: Statistiken utgår från sjukskrivningar som pågått längre än 14 dagar per kalenderår.

Källor: Försäkringskassan: Socialförsäkringsrapport 2014:4, Socialförsäkringsrapport 2018:2, Korta analyser 2016:2, Ulrik Lidwall, analytiker. SOU 2018:90 ”För att börja med något nytt, måste man sluta med något gammalt”.